Ny undersökning: Elever drabbas av dålig skolmiljö

Granskningen, utförd av Respons Analyse på uppdrag av GK i maj 2024, avslöjar bristande inneklimat på många arbetsplatser. Störst är utmaningarna i svenska förskolor och skolor. Där uppger 37 procent att de upplever ett dåligt inomhusklimat – något som inte bara påverkar lärarna utan även eleverna. Forskning har nämligen funnit ett samband mellan dålig luft (höga CO2-nivåer i klassrum) och ökad frånvaro bland eleverna.

– Den som inte mår bra har svårare att koncentrera sig, så det påverkar barnens prestation. Det är hela skalan från att känna sig lite trött till att inte kunna sätta sin fot där. Det är sorgligt, men inomhusmiljö är väldigt komplext, säger Fredrik Haux, sakkunnig ventilation, luftkvalitet och termiskt klimat på Arbetsmiljöverket.

Den som inte mår bra har svårare att koncentrera sig, så det påverkar barnens prestation. Det är hela skalan från att känna sig lite trött till att inte kunna sätta sin fot där.

Dålig luft kan även göra elever mer mottagliga för infektioner. Enligt Fredrik Haux är första steget att kontrollera ventilationen: Passar den verksamheten? Uppfyller den de krav som finns? Är den anpassad för rätt antal personer?

– Ventilationen ska sättas på en eller två timmar innan barnen kommer till skolan, och inte när barnen anländer som den görs på många håll idag. Mitt andra råd är att se över städningen, så att den görs bra och tillräckligt ofta. Miljön ska vara lättstädad och skolor bör undvika textilier som samlar damm.

Totalt sett upplever 27 procent bristande inomhusmiljö på jobbet och klagomål på huvudvärk och nedsatt koncentration är vanligt. 58% besväras varje vecka eller oftare. Bland de som uppger att inomhusklimatet är dåligt uppger över en av fem att de får andningsbesvär som torr, irriterad hals och hosta. Andreas Wallin, energispecialist och byggdoktor på GK Sverige, är inte förvånad över resultaten:

– Arbetsgivarna måste diskutera de här problemen och göra någonting åt dem. Jag genomför ofta enkäter där personal får svara på hur de upplever inomhusklimatet och de ligger helt i linje med resultatet av den här undersökningen, säger han.

48 procent uppger att de blir mindre produktiva av den dåliga arbetsmiljön, medan 29 procent anger dåligt humör som konsekvens. Kvinnor uppger också i större utsträckning att de får fysiska besvär som huvudvärk och andningsbesvär. En förklaring är att den offentliga sektorn och kvinnodominerade arbetsplatser är överrepresenterade när det gäller dåligt inomhusklimat.

Det är oftast ventilationen i byggnaden som brister. Nästan hälften av de som upplever problem, uppger bristfällig eller otillräcklig ventilation som en orsak. På andra plats kommer problem med temperaturen i byggnaden, följt av bristfällig städning. Britta Permats, vd på branschorganisationen Svensk Ventilation, tycker siffrorna är skrämmande. Hon betonar också att arbetsgivare är skyldiga att bedriva och genomföra systematiskt arbetsmiljöarbete.

– Ofta finns enkla lösningar på problemen, som att uppdatera och injustera sina system efter nya förutsättningar samt vara noga med service och underhåll. Arbetsgivare bör också begära att få ta del av OVK-protokollen för att på så sätt uppfylla sitt krav på kontroll enligt föreskrift, säger hon.

Läs också:

Sämst inomhusmiljö inom skola och sjukvård

Läs mer