Ny metod spår bättre luftkvalitet 2030 - GK

SMHI har utvecklat en ny mätmetod som beräknar hur mycket luftföroreningar vi utsätts för.

Luften vi andas in – både inomhus och utomhus – är viktig för vår hälsa. SMHI har nu utvecklat en ny mätmetod som beräknar hur mycket luftföroreningar vi utsätts för. Metoden kan också användas för att ta reda på hur luftkvaliteten utvecklas i framtiden.

Årligen dör cirka 7000 medborgare i Sverige en för tidig död kopplad till luftföroreningar. SMHI kan nu med hjälp av en ny metod beräkna högupplösta halter av luftföroreningar och hur invånare exponeras. Det innebär att de kan göra nya detaljerade beräkningar och få ännu mer information om hur luftmiljön påverkar oss människor.

– Vi kommer att kunna se variationer av föroreningshalter ner till gatunivå och det ger helt nya möjligheter att undersöka hur vår hälsa påverkas av luftföroreningar, säger Helene Alpfjord Wylde, luftmiljöexperten på SMHI, i ett pressmeddelande.

De resultat som kommer fram ska alltså öka förståelsen om hur vår hälsa påverkas av luftföroreningar. Men metoden kan också användas för att ta reda på hur luftkvaliteten blir i framtiden och SMHI har till exempel tittat på hur ren luften är år 2030.

Vi kommer att kunna se variationer av föroreningshalter ner till gatunivå och det ger helt nya möjligheter att undersöka hur vår hälsa påverkas av luftföroreningar.

– Våra första resultat visar att halterna av kväveoxider minskar kraftigt till år 2030, framför allt eftersom en stor del av våra fordon förväntas gå på el i stället för fossila bränslen då, säger Helene Alpfjord Wylde.

Även luften inomhus är viktig för vårt välmående och studier visar att en bra inomhusmiljö stärker vår koncentrationsförmåga samt gör oss mindre trötta. Catarina Warfvinge, senior konsult på GK, ser två perspektiv när det gäller luft och hälsa kopplat byggnader.

– Det första handlar om komfort och hur inomhusmiljön påverkar oss när vi vistas i huset. Det andra är byggnadens långsiktiga inverkan på vårt välmående, som att vi kan exponeras för radon och fuktskadat byggnadsmaterial vars hälsoeffekter uppdagas först över tid, säger hon.

Hon betonar vikten av att göra egenkontroller av luften i fastigheter. Det görs genom regelbundna ronderingar då riskområden för fukt och mögel, ventilationens luftflöden och tappvattnets temperatur kontrolleras.

– På så vis undviks att hyresgästerna drabbas av exempelvis återkommande luftvägsinfektioner på grund av mögel och sjukdomar kopplade till bakterien legionella. De utvecklas över tid om vi dricker tappvatten som inte är ordentligt kallt.