Under coronapandemin har vi lärt oss att hålla avstånd för att undvika smitta. Det kan kännas lätt utomhus men så fort vi kommer in blir det genast mer komplicerat. Det är ofta trångt och svårt att hålla avstånd. Nu har forskare från KTH, Umeå universitet, Lunds universitet och Chalmers tagit sig an frågan i projektet Buildings post corona. De ska kartlägga hur byggnader bör designas för att främja en hälsosam inomhusmiljö som minimerar risken för smittsamma sjukdomar, som till exempel Covid-19.
Faktorer som påverkar spridningen av sjukdomar i en byggnad är bland annat antalet personer i byggnaden, vilken aktivitet de ägnar sig åt, avståndet mellan människor och ventilationssystem.
– Faktorer som påverkar spridningen av sjukdomar i en byggnad är bland annat antalet personer i byggnaden, vilken aktivitet de ägnar sig åt, avståndet mellan människor och ventilationssystem, säger Jakob Löndahl, docent i aerosolteknologi vid Lunds universitet.
En av de mest effektiva åtgärderna för att minska smittspridning i inomhusmiljön är just ventilationen. En god ventilation gör att virus försvinner och inte sprids i lika hög utsträckning. En första åtgärd innebär ofta att öka luftombytet, men mycket kan också göras för att på olika sätt reglera ventilationsluften så att den cirkulerar bäst där den gör som mest nytta. Här finns ett stort utvecklingsbehov eftersom stora mängder ren luft kan kräva mycket energi.
– Ett annat sätt att förbättra inomhusmiljön är att fundera på människors beteenden inne i byggnaden. Går det att designa separata trapphus beroende på om man ska upp eller ner? Och var vistas folk under en längre tid? Där kan man förstärka ventilationen, säger Jakob Löndahl.
Byggnader som kan vara lite extra intressanta att smittsäkra är bland annat äldreboenden, gym och restauranger – utöver sjukhus som redan i dag ofta utformas med smittsäkring i åtanke. Ett sätt att optimera ventilationen, som drar mycket ström om den är i gång hela tiden, är att mäta antalet människor i ett rum genom att mäta mängden koldioxid i luften. På det sättet kan ventilationen sedan anpassas automatiskt efter behovet.
På GK har arbetet med att smittsäkra inomhusmiljöer varit aktuellt under coronapandemin och man följer med intresse forskningsprojektet Buildings post corona för att fortsätta utveckla sitt arbete inom området.
– Det vi gjort under pandemin har inte handlat om högteknologiska åtgärder utan mer om att ligga steget före och tänka igenom beteenden. Vi har byggt tillfälliga väggar, stängt dörrar, kalibrerat ventilation, plastat in och ändrat eldragningar. Enkla åtgärder som gjort stor nytta. Utan det arbetet hade vården inte kunnat ta emot fler covidpatienter. På Södertälje sjukhus genomförde vi den här omställningen flera gånger så vi har blivit riktigt snabba på det, säger Anders Åslund, platschef på Södertälje sjukhus för GK.
Aktuelt
Relaterade artiklar
Kvinnor fryser oftare och mer på jobbet än män, visar flera undersökningar. Den bästa lösningen är ofta mer personaliserad ventilation.
Läkemedelsföretaget Thermo Fisher i Uppsala behöver hög standard för luftkvalitet och driftsäkerhet i sina lokaler. GK arbetar för att säkerställa att samtliga krav uppfylls.
GK har på uppdrag av Kretslopp och vatten, en kommunal förvaltning i Göteborgs stad, tagit fram en värmepumpsanläggning som utvinner värme från avloppsvatten. Den nya lösningen är ett viktigt steg mot att skapa hållbara och kostnadseffektiva energilösningar för framtiden.