Arkitekter: Gör klimatdeklarationer utifrån livslängd

För att få ett beviljat bygglov finns det nya regler att förhålla sig till. Nu behöver byggherrar också klimatdeklarera den nya byggnaden. Regeln om klimatdeklaration gäller för alla byggnader med sökt bygglov 1 januari 2022 eller senare och syftar till att bidra till minskad klimatpåverkan i byggskedet. Man vill också öka kunskapen om byggnaders klimatpåverkan vid ett bygge.

Att klimatdeklarera innebär i nuläget att man redovisar olika uppgifter om byggnaden. Det handlar bland annat om material i bärande konstruktionsdelar, transporter av byggmaterial och byggspill. Fokus i klimatdeklarationen ligger på klimatpåverkan under byggskedet och all data registreras i en e-tjänst på Boverkets hemsida.

Det kommer tyvärr att dröja flera år innan även installationerna inkluderas. Därför är vi stolta och glada över att vi får den här möjligheten att som enda installationsentreprenör få delta och bidra i projektet med vår kunskap.

Men i en undersökning bland arkitekter i de nordiska länderna Sverige, Norge, Danmark och Finland anser sju av tio svenska arkitekter att livscykelanalys också bör ingå i klimatdeklarationen. En livscykelanalys innebär att man studerar byggnadens miljöpåverkan, genom hela sin livstid. Livscykelanalyser är framförallt användbara för att kunna jämföra olika resultat och tydliggöra effekter av de val vi gör när vi bygger.

– Sverige har kommit en bit på väg med klimatdeklarationer, men dessa omfattar inte hela livscykeln så här behöver man göra en mer fullständig analys, säger Anna Ranow, kommunikationsansvarig på Cembrit som initierat undersökningen, till Svensk Fastighetsutveckling.

KTH-forskaren Torun Widström har gjort en livscykelanalys av fasadmaterial. Hennes studie visar att det är viktigt att utgå från byggnadens totala livstid för att förstå klimatbelastningen. En livscykelanalys på en kortare period riskerar missa alternativ som har fördelar på längre sikt eftersom de initiala belastningarna får en oproportionerligt stor påverkan på resultatet, förklarar hon.

I dag omfattas inga installationer i byggnaden av reglerna heller, vilket innebär att de alltså inte behöver klimatdeklareras. GK ska därför som enda installationsentreprenör delta i ett projekt tillsammans med Installatörsföretagen och NCC för att ta fram klimatdata för olika installationskomponenter.

– Det kommer tyvärr att dröja flera år innan även installationerna inkluderas. Därför är vi stolta och glada över att vi får den här möjligheten att som enda installationsentreprenör få delta och bidra i projektet med vår kunskap, säger Catarina Warfvinge, seniorkonsult rådgivning på GK.

Mer information om GK:s forskningsprojekt tillsammans med Installatörsföretagen och NCC kommer under året.

Läs mer här: svenskfastighetsutveckling.se